Kajakkvinnen
Kajakkvinnen (2001) var en teaterproduksjon av Sampo Teater og Beaivváš Sámi Našunálateáhter. Kajakkvinnen var basert på Per Verner-Carlssons skuespill med samme tittel.
Regissør var Gerd Harriet Linnéa Nordlund.
Informasjon
(Objekt ID 2273)Objekttype | Produksjon |
Premiere | 28. jun. 2001 |
Produsert av | Sampo Teater, Beaivváš Sámi Našunálateáhter |
Basert på | Kajakkvinnen av Per Verner-Carlsson |
Publikum | Voksne |
Språk | Norsk og Samisk |
Emneord | Teater, Monolog |
Spilleperiode | 28. jun. 2001 |
Krav til spillested
Blending | Ja |
I programmet til produksjonen Kajakkvinnen av Sampo Teater og Beaivváš Sámi Našunálateáhter står det blant annet følgende:
"Anna är stum. Hon har inte ord som kan förmedla hennes erfarenheter och känslor. Den som kommer från ett annat land, en annan kultur eller tillhör en urbefolkning, känner igen denna kamp för at finna orden. Det nya språket räcker inte alltid till för att förmedla den värld och de erfarenheter man bär på."
Sitat Harriet Nordlund, regissør
"Med Kajakkvinnen har Sampo Teater realisert sitt ønske om å få i stand en produksjonsvirksomhet over etniske- og landegrenser der skapende kunstnere med forskjellig bakgrunn i Norden har møttes i praktisk kunstnerisk arbeid."
Sitat Anitta Suikkari, Sampo Teater
"Kajakkvinnen av Per Verner-Calrsson er et stykke som tar opp kommunikaajon på tvers av kulturer og språk. Verner-Carlsson har vært opptatt av Antonin Artaud, den franske teatervisjonæren som ville vektlegge det fysiske uttrykket og så på skuespilleren som et tegn som skulle flamme opp. Dette ville han undersøke språklig i sitt stykke Kajakkvinnen som ble satt opp på Dramaten i Stockholm i 1982. Det handler om en kvinne som er iferd med å skilles, og hvordan språket eller språkforståelsen spiller en avgjørende rolle i hennes prosess. [...] Det kvinnelige språket er både intuitivt og logisk på en gang. Kvinnen må bevisstgjøre seg sitt eget språk for å kunne handle, slik urbefolkningen også har måttet gjøre det. Derfor tror jeg det har vært en klar og sterk id bak Harriet Nordlunds bearbeidelse av denne teksten av Verner-Carlsson."
Sitat Knut Ove Arntzen
Produksjonen og turnéen støttet av: Norsk kulturråd, Norsk kassettavgiftsfond, Teater og Dans i Norden, Nordisk kulturfond, Fond for utøvende kunstnere, FINN på turne, Finnmark fylke.
KILDER:
Beaivváš Sámi Našunálateáhter, beaivvas.no, 21.06.2021, http://beaivvas.no/nb/forestillinger/
Sampo Teaters privatarkiv. Giver: Anitta Suikkari, 15.05.2009.
Navn | Rolle |
---|---|
Per Verner-Carlsson | – Dramatiker |
Harriet Nordlund | – Bearbeidet av |
Anitta Suikkari | – Oversettelse |
Harriet Nordlund | – Regi |
Johan Sara jr. | – Komposisjon |
Inghild Karlsen | – Visuelt design |
Johan Sara jr. | – Lyddesign |
Bernt Morten Bongo | – Lys |
Anitta Suikkari | – Skuespiller (Anna) |
Øyvind Fjørtoft Engen | – Musiker (Cello) |
Gunhild Johnsen | – Rekvisitter |
Britt Halonen | – Søm |
Bo Bisgaard | – Foto |
Inghild Karlsen | – Foto |
Bernt Morten Bongo | – Teknisk ansvarlig |
Gunhild Johnsen | – Tekniker |
Stein Ivar Pedersen | – Tekniker |
Leif Isak Eide Nilut | – Produsent |
Anitta Suikkari | – Produsent |
Alexander Scherpf | – Konsulent (Språkkonsulent) |
Strykkvartett: Ensemble nord
22. nov. 2001 – Södra Teatern, Stora scen, Stockholm | Forestilling |
25. sep. 2001 – Provisoriet, Rådstua Teaterhus | Forestilling |
23. sep. 2001 – Lappia-talon | Forestilling |
13. sep. 2001 – Norrbottensteatern | Forestilling |
11. sep. 2001 – Sagateatern - stora salongen | Forestilling |
2. sep. 2001 – Kautokeino Kulturhus (Høstfestivalen) | Forestilling |
28. jun. 2001 – Lillesalen, Harstad Kulturhus (Festspillene i Nord-Norge) | Urpremiere |
Høstfestivalen | 2. sep. 2001 |
Festspillene i Nord-Norge | 28. jun. 2001 |
Hilde Skancke Pedersen, Kollbøtter i et mysterium, dato ukjent, Finnmark Dagblad:
"Et sterkt lag av kresne kunstnere står bak et formspråk som er befriende lekent, et moderne uttrykk fritt for ferdigtygde temaer og løsninger. Anitta Suikkari er nyansert, dempet, humoristisk og sterk Anna. Publikum får ta del i den dialogen skuespilleren fører med sin karakter, et spennende og givende møte. [...] Det er å håpe at det rundt i fylket finnes et stort antall mennesker som sulter etter utfordrende, krevende og givende teater, teater om taushet og talende kommunikasjon servert med åndfullhet, tristesse og humor."
Ulf Sverresvold, Om å være stum - på mange språk, 30.06.2001, Nordlys [Tromsø]:
"Hun kom liksom til live i et lysbilde, steg ut av berg av søppel. Søppel som blir resultatet av alt vi ønsker oss. [...] Og det ender opp i lysbildet av søppelberget igjen. Resultatet av alt vi ønsker oss. Og et merkelig likhetstrekk med språk og med kunnskaper. Vi har mye som vi ikke har bruk for, men det vi trenger, finner vi ikke. Sterkt gjort!"
Marianne Söderberg, Sökandet efter ett språk, 14.09.2001, Norrbottens kuriren [Norrbotten]:
"Välfärdssamhälle - samhörighet, minne, känsla, kommunikation. Data - skata, Bird, Charlie Parker, Charlie Mingus. Anna har många ord. Ändå saknar hon språk. Någonstans på sin livsvåag förlorade hon sig själv, blev stum och främmande innför sin egen verklighet. Nu söker hon orden, språket - skelettet. Ett språk att leva i och med. [...] Ändå blir det för många ord att tänka på. Föreställningen lyfter aldrig, trots en stor och tydlig vilja. För frågorna som ställs i föreställningen är viktiga: Hur ska vi göra för att vända tomheten ryggen och hur hittar vi orden som binder ihop våra tankar så att vi kan beskriva en ny tid?"
Lars Böhlin, Obegriplig pjäs om svårigheten att förstå, 12.09.2001, Västerbottens Folkblad:
"Själv gav jag upp när Anitta Suikkari dansade omkring med ljusslang för att sedan dra slöjan över huvudet medan cellisten Øyvind Engen och den inspelade musiken bildade en musikalisk disharmonisk fond. Jag hade ingen aning om vad hon sysslade med. Det blev för den här recensenten en påtaglig illustration av hur bristande kommunikation kan leda till total blockering."